Varför jag inte tror på Gud

en ateists funderingar

Inkarnationens absurditet

Publicerad 2015-12-18 16:26:31 i Allmänt,

Det finns många underliga läror i kristendomen. En av de underligaste tycker jag är inkarnationen. Tänk, en oändlig gud, som har skapat hela detta oändliga kosmos, inkarnerar sig i en futtig liten människa, som är gud och människa på samma gång. Tänk...en oändlig gud. Det blir rentav absurt. Och detta är en av kristendomens viktigaste läror, trodd av miljarder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lars William Larsen

Jag är 33, poet och ekofilosof (dock inte akademisk sådan). Jag är städare och byggmålare till yrket, studerar vid Komvux vuxengymnasium på ABF-huset i Stockholm. Bor hos min flickvän Titti Spaltro i Stockholm centrum. Jag har ett förflutet inom den frikyrkliga väckelserörelsen "Smiths Vänner", av norskt ursprung, som i sin tur har sina rötter inom norsk metodism och pingströrelse, särskilt den s.k. "helgelserörelsen". Vid 17 års ålder bröt jag med rörelsen, och kastades följaktligen (när jag fyllt 18) ut ur hemmet (mina föräldrar är med i Smiths Vänners utbrytarrörelse). Sedan dess har jag varit tidvis agnostiker, tidvis New-Age:are, tidvis halvhjärtad muslim, och tidvis ateist. Till sist slutade jag i ateismen, och jag jag har varit övertygad ateist i tre år nu. Jag är även naturalist. och tror inte på livet efter döden eller på andevärldens objektiva natur.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela