Varför jag inte tror på Gud

en ateists funderingar

William Blake och andevärlden

Publicerad 2016-01-04 16:06:01 i Allmänt,

"I know that our deceased friends are more really with us than when they were apparent to our mortal part. Thirteen years ago I lost a brother, and with his spirit I converse daily and hourly in the spirit, and see him in my remembrance, in the region of my imagination. I hear his advice, and even now write from his dictate."
(William Blake)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lars William Larsen

Jag är 34, poet och ekofilosof (dock inte akademisk sådan). Jag är städare och byggmålare till yrket. Bor i skogen utanför Stockholm och lever som frivilligt hemlös. Jag har ett förflutet inom den frikyrkliga väckelserörelsen "Smiths Vänner", av norskt ursprung, som i sin tur har sina rötter inom norsk metodism och pingströrelse, särskilt den s.k. "helgelserörelsen". Vid 17 års ålder bröt jag med rörelsen, och kastades följaktligen (när jag fyllt 18) ut ur hemmet (mina föräldrar är med i Smiths Vänners utbrytarrörelse). Sedan dess har jag varit tidvis agnostiker, tidvis New-Age:are, tidvis halvhjärtad muslim, och tidvis ateist. Till sist slutade jag i ateismen, och jag jag har varit övertygad ateist i fyra år nu. Jag är även naturalist och materialist, men jag tror på livet efter döden, dock ej på andevärldens objektiva natur, som något "där ute". Jag avstår från copyright till allt här på bloggen förutom bilder och citat, texterna här är en del av "public domain".

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela